Kompisar!

Under julledigheten har jag virkat klart tre Nalle Puh kompisar till min goa, lilla systerdotter! Är sjukt nöjd med I-or! Han tog dock ungefär en dag att sätta ihop... Nu börjar jag på den fjärde kompisen, Tiger, som jag misstänker kommer bli störst...

Känslor och minnen

Jag har blivit så blödig de senaste åren... Jag gråter alldeles för ofta, för ingenting. Jag blir rörd hur lätt som helst och då rinner tårarna. En sorglig film, en romantisk film med ett fint slut, någon säger nåt snällt om mig, you name it - jag gråter. Undrar vad det beror på? Kan inte minnas att jag har varit så här känslig förr om åren?

Nåväl, idag har jag haft en legitim anledning till att gråta, jag har nämligen varit på begravning. Det är min farmors bror som har gått bort. Han har inte stått mig så väldigt nära, men när farmor levde träffade vi honom och hans familj hyfsat ofta. Han var dessutom otroligt lik farmor till utseendet och en massa minnen bubblade upp till ytan. Hur mycket jag saknar min härliga farmor. Hon har varit borta i 11 år, men jag saknar henne fortfarande. Speciellt såhär i juletider, då bakade vi alltid pepparkakor och pepparkakshus med farmor och farfar. Kortspel och god mat är annat jag förknippar med mina farföräldrar. Farfar gick bort för 6 år sen och även han är mycket saknad, även om jag hade ett närmre förhållande med farmor. 

Mina allra varmaste minnen är när syskonen träffades. Farmor hade ganska många syskon, tyvärr minns jag inte hur många. En lillasyster, som gick bort i cancer när jag var liten, så henne minns jag inte så mycket av. En bror som flyttade till USA, som jag nog aldrig träffade. Möjligen en bror till, som ev gick bort innan jag föddes? Och så brodern som gick bort nu, och hans tvillingbror. Dessa tre syskon, farmor och tvillingarna, fick jag den stora förmånen att umgås med flera gånger. Den ena tvillingen flyttade till USA, så honom träffade vi inte så ofta, men när han kom hem till Sverige och träffade sin bror och syster var det så roligt att vara med! Vilka berättelser de hade! Tvillingarna som hade gjort stan osäker med sina upptåg! Vad de levde upp när de träffades! Och tänk att dessa två skulle lämna jordelivet tillsammans. Tvillingen i USA gick nämligen bort bara fem dagar innan brodern i Sverige tog sitt avsked. Som de sista i syskonskaran skulle de bege sig iväg nästan samtidigt. Lite läskigt är det allt... Men så självklart på något sätt. Tvillingarna skulle hitta på nåt fuffens tillsammans däruppe hos Sankte Per såklart! Så idag minns jag min farmor och hennes tvillingbröder - midsommarfirande i sommarstugan med berättelser om barndomens upptåg i den lilla staden vid havet. 

Jul!

Julen nalkas och en lång, härlig ledighet med den! Det är en efterlängtad ledighet, både för trötta elever och trötta lärare... Jag skrev julkort häromdagen och jag tillhör den där skaran som skickar julbrev (eller skrytbrev, som en del kallar dem) med julkorten. De flesta jag skickar julkort till är nämligen gamla vänner, som jag inte har så mycket kontakt med längre och de brukar tycka att det är mysigt när de får brev, så det fortsätter jag med! Lägger ut brevet här också, något censurerat... 

Kära vänner!

”I’m on the highway to hell…” Det var tonerna som inledde 2012 och alltså det som skulle bli årets “theme song”… Riktigt så illa har väl året inte varit för mig, men personen som valde låten skulle nog säga att år 2012 har varit ett riktigt helvetesår…

Förutom ett uppslitande uppbrott mellan min syster och hennes sambo, som har överskuggat det mesta under året har jag hunnit med en hel del roliga saker också! Jag åkte till Rom med två vänner i april – en härligt historisk stad! Efter midsommar drog jag och min jobbarkompis till Köpenhamn i några dagar! Varför åker man inte dit oftare?? Lätt att bara sätta sig på tåget och vips så befinner man sig i en europeisk huvudstad -  med massor av dejlige danskar! Är barnsligt förtjust i Danmark faktiskt! Eftersom sommaren inte visade sig från sin bästa sida bestämde jag och min kompis att vi skulle få lite sol och bokade in oss på en resa till Makarska, Kroatien. Efter ett par riktigt tuffa och svettiga aklimatiseringsdagar hade vi en helt fantastisk vecka med massor av sol, värme, bad och jättegod mat! Jag kan varmt rekommendera Kroatien!!!

Ingen sommar utan livemusik såklart! Picknickfestival på nationaldagen i närområdet med kanonväder, Winnerbäck och Kent dagarna efter varandra i Trädgårdsföreningen hemma i Götet – säkra kort båda två! Om det finns någon låt som försätter mig i total extas så är det Mannen i den vita hatten (16 år senare) med Sveriges bästa band – Kent! Hann med ett kokboksreleaseparty i Stålboms trädgård i Falkenberg innan det var dags för Way out West, Göteborgs största musikfestival i Slottsskogen, där den stora höjdpunkten såklart var Blur!!! Helt ofattbart att jag faktiskt har fått höra Song 2 live! Denna låt är den jag förknippar mer än något annat med mitt år i London och den bär på väldigt många minnen. Fint väder bjöds det minsann på under WoW, likaså bra musik i form av First Aid Kit, Feist, Frida Hyvönen och många fler!  En annan låt jag aldrig trodde jag skulle få höra live är Poison med Alice Cooper, men när han besökte Liseberg med ormar och giljotiner var jag där och lyssnade (och skrattade gott).

Sommaren dog och hösten kom. Nytt uppdrag på jobbet; i år är tjänsten en hundraprocentig lärartjänst delad på engelska i fyror och femmor, samt svenska som andraspråk på hela skolan. Kul, men massor att göra – hela tiden!!!

Och nu närmar sig julen med stormsteg igen. Det blir ett lite annorlunda firande i år, vi kommer att fira jul redan den 22/12 med systerdottern, eftersom hon ska åka till England med sin pappa över jul och nyår. Sedan firar vi andra på sedvanligt sätt på julafton. Nyår är fortfarande inte klart, men det blir troligtvis något ganska lugnt i goda vänners lag.

Jag önskar er alla en fröjdefull jul och en god, härlig start på 2013!